Symtomen man upplever under klimakteriet kan ställa till det för en i vardagen. Det finns hjälp att få och ett av behandlingsalternativen är hormonbehandling. I den här texten går vi genom några vanliga typer av hormonbehandlingar.
Östrogenbehandling för kvinnor i klimakteriet
Under klimakteriet minskas produktionen av östrogen i kroppen. Det kan leda till flera olika symtom och besvär. Ett vanligt sätt att lindra klimakteriebesvär är att ta läkemedel som innehåller hormonet östrogen. Genom att äta östrogen ersätter man östrogenet som kroppen inte längre producerar själv. Behandling med östrogen kan användas på två sätt, antingen i hela kroppen, systemiskt, eller lokalt, i slidan. När man använder östrogen i hela kroppen är det viktigt att man tar det i kombination med gulkroppshormon, eftersom östrogen gör att livmoderslemhinnan blir tjockare. Progesteron och gestagen är två varianter av gulkroppshormon som förhindrar livmoderslemhinnan att växa. Läkemedlet Provera är en typ av progesteron som ofta används i kombination med östrogen vid klimakteriebesvär. Kombinationsläkemedel som både innehåller östrogen och progesteron (eller gestagen) kan finnas i olika former, såsom plåster, tabletter, gel eller sprej på huden.
Östrogen är ett gruppnamn och inom den finns bland annat östradiol och östriol. Östradiol används för att lindra besvär som svettningar, problem i slidan och värmevallningar och används därför i hela kroppen tillsammans med gulkroppshormon. Eftersom den används lokalt behöver den inte kombineras med progesteron.
Växtbaserade läkemedel i klimakteriet
Växtbaserade läkemedel kan även användas för att lindra klimakteriebesvär som starka svettningar och värmevallningar. Samlingsnamnet för växthormonerna är fytoöstrogen och finns i en mängd växter såsom örter, soja, frukt och nötter. De kan lindra besvär på liknande sätt som östrogen och kan vara ett alternativ för kvinnor som har ökad risk för bröstcancer, endometrios eller är allergiska mot gulkroppshormon och som inte kan använda östrogenbehandling. Läkemedel som innehåller växthormon från läkesilverax har visat sig genom studier kunna minska symtomen upp till 80%, dock är verkningsmekanismen för produkterna inte helt klarlagd.
Preventivmedel under klimakteriet
Man kan fortfarande bli gravid under förklimakteriet, även fast blödningarna blir glesare. Tolv månader efter den sista menstruationen kan man vara helt säker på att man inte längre kan bli gravid. Därför kan man fortsätta använda preventivmedel en bit in på klimakteriet.
Kombinerat p-piller innehåller både östrogen och gulkroppshormon. Då östrogenet fylls på kan det vara svårt att veta när kroppens egna östrogennivå sjunker. Däremot ska inte p-piller användas för behandling för klimakteriebesvär då det innehåller en onödigt hög östrogendos. Exempel på kombinerade p-piller är Estrelen, Qlaira och Leverette.
Minipiller
Till skillnad från p-piller innehåller minipiller bara hormonet gestagen. Som nämnts ovan förhindrar det tillväxten av slemhinnan i livmodern och gör att sekretet blir för segt och förhindrar spermier att ta sig vidare. Man kan fortsätta ta minipiller om man har oregelbundna blödningar och blöder någon gång ibland, då det betyder att man fortfarande har ägglossning. Exlutena och Cerazette är två exempel på minipiller.
Hormonspiral
När man använder hormonspiral upplever de flesta inga blödningar, det kan därför vara svårt att veta när klimakteriet börjar. Om du behandlas med östrogen mot klimakteriebesvär kan du ha kvar din hormonspiral. Detta eftersom hormonspiraler innehåller gestagen som fungerar som en bra tilläggsbehandling vid användningen av östrogen. Om du undrar om du är i klimakteriet eller är osäker kan du prata med en gynekolog.
När ska jag sluta med behandling?
Tyvärr finns det inget specifikt prov eller test man kan göra för att se hur länge ens klimakteriebesvär kommer att kvarstå. Det enda sättet att se om man behöver fortsätta med sin behandling är att ta ett uppehåll och se om man fortfarande upplever problem. Det är viktigt att man inte slutar med sin medicin abrupt, utan istället göra det gradvis. Om du haft uppehåll i över en månad och inte upplevt några besvär kan du sluta helt med medicineringen. Prata alltid med din läkare eller vårdcentral innan du ändrar dos av dina läkemedel. De flesta kvinnor blir av med sina svettningar och värmevallningar fem till sju år efter deras sista mens men för andra tar det längre än tio år.