Vad är TVT? 

TVT står för ”tension free vaginal tape” och är den vanligaste operationsmetoden för att behandla urinläckage som orsakas av ansträngningsinkontinens. Ingreppet innebär att ett cirka 1 cm brett syntetiskt band (kallas även slynga eller nät), opereras in för att ge stöd till den mittersta delen av urinröret. Bandet kan antingen läggas in via buken eller via ljumsken. Genom ingreppet stöds urinröret när bäckenbotten utsätts för tryck, tex vid träning, när man nyser, skrattar eller hoppar, och urinläckage kan på så sätt förhindras. 

 

Vem kan operera sig med TVT? 

Eftersom en operation alltid medför risker och  biverkningar rekommenderas operation endast om övriga metoder inte har fungerat och om du känner att dina besvär påverkar din livskvalité så pass mycket att det är värt risken.  

Operation kan vara en lösning för dig om Du:  

• har fått diagnosen ansträngningsinkontinens  
• har betydande besvär av ditt urinläckage i ditt dagliga liv 
• inte planerar att föda flera barn 

• har provat andra metoder, som inte innebär operation och de inte har fungerat för dig   

  

Undrar du om du är inkontinent? Ta vårt inkontinenstest här!

 

Hur går en TVT-operation till? 

Innan TVT-operationen brukar man förbereda sig genom att ha fastat i ca sex timmar. Drycker som vatten, te och kaffe utan mjölk kan man dricka i små mängder fram till två timmar före operationen. Strax innan TVT-operationen brukar man få tvätta sig med en bakteriedödande tvål. 

Själva TVT-operationen tar ca 10-30 minuter och utförs som dagkirurgi, utan nedsövning. Om man önskar kan man få lugnande medicin. Först får man lokalbedövning, sedan görs tre snitt, två vid blygdbenet och ett via slidan vid urinröret. Därefter dras stödjebandet in med hjälp av en speciell nål, genom slidsnittet, runt på båda sidorna om urinröret och upp över blygdbenet. Läkaren syr såret i slidan med ett par stygn och tejpar eller syr hudsnitten. Det blir två cirka 5mm långa ärr i bikinilinjen. 

Här kan du se en bild på hur det syntetiska bandet med dess nålar kan se ut (figur 1) och en skiss på hur stödjebandet sitter på plats, under mittersta delen av urinröret och ut på magen, ovanför blygdbenet (figur 2). 

 

Figur 1: Exempel på ett syntetiskt band (TVT) med injektionsnålar.

 

Figur 2: Bandets placering vid en TVT-operation.

 

Vad händer efter TVT-operationen? 

Efter TVT-operationen brukar man stanna kvar på sjukhuset några timmar och sedan kunna åka hem senare samma dag.  

Eftervård: Man får träffa sjukvårdspersonal som berättar vad man ska tänka på efter TVT-operationen. Det första dygnet efter TVT operationen kan man ha biverkningar som t.ex. smärta i underlivet. Stygnen brukar försvinna av sig själva men ibland kan det behövas ett återbesök.  

Om någon komplikation uppstår efter operationen, till exempel att man har stora blödningar, får illaluktande flytningar, feber, sår eller stor smärta i magen så ska man ringa till 1177.  

Vanligtvis brukar man inte behöva sjukskrivas efter TVT-operationen. Personer som har tunga jobb kan dock behövas sjukskrivas några dagar.  

De tre första veckorna efter ingreppet ska man inte anstränga sig för hårt, då rekommenderas lättare träning som promenader. Sedan brukar man kunna träna mer som vanligt. Därefter kan du komma igång med mer intensiv träning som träning på gym, spinning, löpning eller ridning. Du ska dock inte lyfta tungt, använda tampong, ha sex eller bada den första tiden efter TVT-operationen. 

 

Vad finns det för risker eller biverkningar med TVT-operationen? 

En TVT-operation har oftast goda resultat och 9 av 10 blir botade eller får en tydlig förbättring av sin inkontinens. Effekten är långvarig. En TVT operation håller oftast längre än 20 år. Det finns dock risker som det är bra att vara medveten om.  Även om biverkningar är ovanliga, så kan de orsaka livslånga besvär och vara svåra att åtgärda eftersom bandet växer fast och är svårt att ta ut igen. 

Exempel på risker med TVT operationen är: Perforering av urinblåsan (under operation eller efteråt genom erosion), urinvägsinfektioner, blåstömningsbesvär, exponering av bandet i slidan och smärta vid samlag.  

Det är därför viktigt att du ber din läkare om tydlig information innan du bestämmer dig för en operation, vilka risker finns, hur vanliga de är och själv tänker igenom om fördelen av att bli av med ditt urinläckage och överväger riskerna med operationen. 

 

Vad finns det för alternativ till att operera sig? 

I första hand ska man träna sin bäckenbottenmuskulatur. Det har i många fall visat sig hjälpa mot ansträngningsinkontinens.  

Ett alternativ som kan lindra din ansträngningsinkontinens tillfälligt, under tiden du väntar på operation eller om du inte kan eller vill operera dig är Efemia kontinensstöd. Det sätts in som en tampong och stödjeringarna stöttar den mellersta delen av urinröret, på samma ställe som slingan som används vid en TVT-operation stödjer. Kontakta din vårdcentral för att få ett startset utskrivet eller köp det direkt här. 

Du kan läsa mer om olika behandlingar för ansträngningsinkontinens här.